Livstecken

image

Jo, jag lever. Det gör jag. Bilen likaså.

Däremot mår jag inte helt hundra. Har gått in i väggen. Samt fått en medelsvår depression.
Så nu är jag tillbaka på antidepressiv medicin. Den första. Som jag bytte bort. Som hade dåliga biverkningar, men som ändå går att få i sig. Så då får det prioriteras.

Jag låg i min säng några dagar. Men nu har jag ett nytt jobb. (Nähä…)
Så nu ringer chefen och frågar hur man mår efter några dagars sjukskrivning. Och uppenbarligen lät jag inte som att jag mådde bra. Så hon bokade en tid hos företagshälsovården.
Och dagen därpå fick jag komma dit. Och träffa en läkare. Fylla i några papper och prata lite.
Det tog en och en halv timme. Inga 10 minuter som på vårdcentralen.
Sen var jag sjukskriven. Utmattningssyndrom och medelsvår depression. 

Jag som just firat att ha varit depressionsfri i 4 månader, efter vinterns 4 månaders depression. Så då var man tillbaka där man började då.

Eller nej. Nu är det hårda bud i Mellerud som gäller. Upp ur sängen. Äta. Motion. Sen får man göra vad man känner. Men träning och mat ska ingå på dagliga schemat och inget sängliggande mer än absolut nödvändigt. Ok!?

Ja, så så får det vara. Man kan tvinga iväg sig och träffa folk och inte vara sitt piggaste trevligaste jag. Men det kan vara bra att man gör det.
Ibland är man också sitt trevliga jag såatteee.

När man inte får jobba, eller tänka på jobbet, så får man fokusera på annat. Tur då för mig att jag har ett lopp om inte mindre än 10 dagar. 30 kilometer. Idag kom startbeviset. Det blir intressant. Men jag måste klara det. Det får vara nog med att Vasaloppet blev inställt av en depression liksom.

Ja. Så nu gäller det att försöka orka med mat, motion, mat. Sen får man se på tv resten av dagen. Men ett träningspass av något slag ska bli av. Maten däremot är ju inte så svår att skippa när man går på denna medicin..

Det ska gå det här också. Det finns liksom inga andra alternativ.
Och sen kan vi hoppas på bättre tider och en stabilare Josefin till nästa år.

Och nu ska jag somna och konstatera att jag inte kommer börja morgondagen med ett simpass 6.15 imorgon. Då ska jag sova. För sova måste man få.

Ett svar på ”Livstecken”

Kommentarer inaktiverade.